Terminstart
För övrigt startade vårterminen och därmed en ny kurs idag. Känns bra. Har deppat ner mig i gårdagens inskickade hemtenta så det känns skönt att gå vidare nu. Sista terminen och kursen i min svenskainriktning är nu igång och det kommer bli mycket plugg även denna tid och stora uppgifter att skriva. Gott då att alla i klassen står inför samma prövningar så man kan peppa varandra.
Skulle gått till gymmet efter hemfärden, men tog lite svängar om biblioteken istället. Har nu fått lånat en del, reserverat några och fått det ena biblioteket att beställa hem en titel till mig. Tycker att Campusbiblioteket har så himla bra personal och det är rätt mysigt att sitta där och plugga. Mycket lugnare där än i nyöppnade stadsbiblioteket som har alldeles för öppna ytor för studiero.
Skippade gymmet som sagt då jag hade lite att ta hand om här hemma (jaja, det låter bra iaf). Plockade undan böckerna som ska lämnas tillbaka till biblioteken imorgon och röjde bland förra kursens papper och lade de nya tillrätta i min snygga ryggsäck. Och så fanns det annat att plocka bland i lägenheten. Den nya starten krävde liksom lite ordning och reda här hemma. Nu blir det kyckling i form och mys med min bästa hälft.

Att Campus ligger nere vid hamnen är ett trevligt + i sig. :)
Ernst-lover
Det är dags för första av två julavsnitt med allas vår favorit Ernst Kirchsteiger. Mysigt värre! :)
Och vi som har varit där i Saxå och solat och snokat runt. Minnen...

Bild från tv4.se
Boklån

Fick tag på ungefär hälften av alla böcker som jag behöver..
Mysfilm
Häromdagen hyrde vi filmen Julie & Julia. En söt film med feel good-känsla med två parallella stories om två matglada kvinnor. Julie (Amy Adams) får en slags 30-årskris och vill hitta något att brinna för i livet. Hon startar ett rejält projekt: att laga alla recept från den stora kokboken "Mastering the Art of French Cooking" på ett år, och blogga om det.
Samtidigt får man följa Julias (Meryl Streep) liv som matlagningstokig hemmafru under efterkrigstiden där hon kämpar för att få sin berömda kokbok utgiven.
Berättelserna, som bygger på verkliga personer och historier, är klokt sammanvävda. Julias framfart och livsglädje spirar, medan Julies bloggprojekt kräver både mer tid, lust och ork. Många följer bloggen och hon kan inte lägga ner den förrän uppgiften är klar, 526 recept på 365 dagar.
Meryl Streep gör som vanligt en härlig och upplyftande roll som Julia, men rösten hon har lagt på sig är något öronskärande och irriterande (antagligen så som den riktiga Julia Child lät). Amy Adams känner jag inte riktigt igen sedan tidigare, men hon känns äkta i rollen som alldagliga och drömmande Julie.

Kära 16-åriga jag...
Filmtips
Det hade vi inte och eftersom vi brukar ta evigheter på oss att bestämma vilken film som ska tas med hem nappade vi på hans rekommendation snabbt.
Samma regissör som gjort Slumdog Millionare har gjort en lika häpnadsväckande Bollywoodfilm igen.
Likt Forrest Gumps fantastiska livsresa får man i filmen följa en muslimsk man med Aspergers syndrom, Rizwan Khan. En man vars mamma lärde honom att på något vis visa känslor, något som annars är svårt för personer med det syndromet.
Khan flyttar efter moderns död från Indien till USA där hans bror bor och äger ett företag. Han har lovat sin mor att skaffa sig ett lyckligt liv och när han träffar Mandira, en hinduisk kvinna, blir han förälskad och vill gifta sig med henne.
Khan är en mycket speciell man och i livet med Mandira och hennes son är han oftast en glädjespridare. Fram till terrorattacken 11 september 2001.
Som muslim blir Khan och hans familj mycket utsatta, trots att de inte har ett dugg med attacken att göra.
Filmens handling väcker stora tankar och känslor. Den sidan av 9/11-händelserna har jag inte tänkt på innan. Vanliga människor, som råkar vara muslimer, fick/får ta en massa skit för sin tro.
Vi är ju trots allt bara människor, alla ser vi likadana ut inuti. Det finns bara två sorters människor, de goda och de onda.

Galenskap
När vi var på stan i fredags frågade en butiksägare om vi hört vad som hänt i grannlandet. Hon berättade att det smällt i Oslo och att det troligtvis var ett terrorattentat. Vi reagerade väl inte jättemycket eftersom vi inte visste mer då. När vi kom hem var jag på dåligt humör och ville bara vara. Vi såg ett nyhetsinslag om sprängningarna i Oslo och skjutningen på Utøya, men förstod inte hur stort det var. Då pratade de om ett tiotal döda..
På lördagsmorgonen tog jag en promenad och hade radion på i öronen. Det första jag hörde var en nyhetssändning om dödsskjutningarna och att minst 84 personer dött. Det slog mig då om allvaret i det hela och jag kände mig illa till mods. Christer i P3 hade något slags krisprogram och folk fick dela med sig av sina tankar och känslor. Tårarna rann ner för mina kinder och jag gick hem till Fredrik som fortfarande låg kvar i sängen. Vi pratade om händelserna och hur vi kände.
Tanken var att det skulle vara en glädjens dag, en skön lördag med gå-på-stan, frisörbesök, ledighet och bröllop. Istället hade jag svårt för att le, kände mig ledsen och tyckte att folk på stan borde varit nedstämda och medkänsliga, men det kan väl inte alla vara antar jag.
Jag fick iaf klippt mig och har nu en page-frisyr som knappt når hakan, kan man väl säg.
Hemma igen hade jag verkligen ingen lust att gå på bröllop och festa. Jag var trött, nedstämd och ville bara vara hemma. Skjutsen väntade dock på oss så det var bara att göra sig iordning och ge sig av.
Det var en borgerlig vigsel hemma hos brudparet som gick väldigt snabbt och regnet kom strax därefter. Inte heller då hade jag någon lust att fira kärleken. Jag tänkte bara på hur mycket sorg och ovisshet så många männsikor i Norge känner.
Till slut, så där efter desserten, kunde jag slappna av och tillåta mig själv att ha lite roligt. Jag buggade och drack grogg och sedan fick vi skjuts hem.
Efter sovmorgon idag satte vi på tv:n och såg ännu mer inslag från Norge. På internet kunde vi se mer klipp och höra fler vittnesberättelser. Mer tårar.
Det hela är så stört. Hur kan man, utan att bryta ihop, gå omkring lugnt och sansat och bara skjuta vilt omkring sig, eller snarare avrätta alla människor man ser? Jag förstår inte.
Jag känner med de dödas anhöriga och jag känner med de överlevande som gömde sig eller flydde i skräck för sitt liv. Fy fan! skjut massmördaren så fort han förklarat varför och hur han kunde. Låt folk få spotta på honom, slå honom, spy på honom, riva honom, bränna honom...
Jag känner ingen som är drabbad, men jag känner med alla de som utsatts för våldet på något vis.
Jag antar dock att jag måste fortsätta mitt liv, fortsätta med ogräsrensning, badrumsfix, matlagning, målning och läsning med mera.

Läslust
Denna vecka har jag haft ett sug efter att få läsa en bok. Vi har dock inga böcker hemma, inte mer än lite kurslitteratur och Göran Perssons självbiografi. Igår cyklade jag därför ner till biblioteket och fick med mig tre stycken böcker hem och jag är redo att sätta ögonen i dem.
Den första boken som jag nu läser heter Sommarhuset och är skriven av Anna Fredriksson. Det är en lättläst bok, funderade ett tag på om den tillhör ungdomskategorin, men innehållet känns mer vuxet.
Det handlar om Eva, en 42-årig lärare som har svårt för större konflikter och trivs med lugnet och med sig själv. Hennes mor har plötsligt gått bort och Eva har svårt att hantera sorgen. Det finns yngre syskon (runt 30 år) till henne som hon inte alls har någon kontakt med i vanliga fall. Vid en boupptäckning finns sommarhuset otestamenterat och de yngre syskonen vill sälja på stört och dela lika på vinsten. För Eva är det otänkbart! Det är hon som spenderat tid där med sin mor och hon som borde få ta över stället, utan tvekan.
Syskonen kommer att tvingas bo tillsammans i huset under ett par veckor då tanken är att sälja det, men vad som händer vet jag inte.
Hade jag haft ett par timmar till övers hade jag kunnat läsa ut den snabbt, men än har jag bara plöjt igenom några stycken. Än är jag iaf nyfiken och blir berörd av Evas frustration i den tunga sorgen.
Jag tyckte den lät spännande och relationer är alltid intressant att läsa om, dessutom har boken en väldigt vacker framsida, bara det lockar ju. ;)

Ett boktips antar jag. :)
Kjoltvång
Hörde på P3-Nyheterna tidigare idag och trodde att jag hörde ett aprilskämt. Det internationella badmintonförbundet har beslutat om kjoltvång för alla tävlande kvinnor i de stora mästerskapen från första maj i år. Anledningen: locka mer publik till tävlingarna.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Journalisten i inslaget intervjuade en man som är inblandad i svenska förbundet på något vis och han höll med om att det var ett konstigt beslut, mest för att han tyckte att det var gammalmodigt. Men hallå! Kvinnoförnedrande och sexistiskt då?!
Visst, de flesta spelar i kjol i vilket fall, men att tvångsinföra plagget för att fler människor ska vilja se sporten är bara stört och helt fel väg att gå för att höja publiksifforna, anser jag.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=179&artikel=4465895
Hjälpa de som hjälpen behöver
Låter inge vidare med den sortens misär!
Ändå kan jag inte låta bli att tycka som vissa gör i kommentarsfältet till programmet, särskilt denna:
Patrik skrev:
I de förra avsnitten har jag blivit så tagen av familjernas berättelser och vardagskämpande, riktigt gråtit har jag gjort, men nu vet jag inte riktigt vad jag tycker. Eller jo, jag tycker att det är toppen att Sofia & Co hjälpte till i hemmet och gav familjen en drägligare tillvaro. Det var ju för tusan farligt och ohälsosamt att bo där!
Å andra sidan har jag svårt att tycka synd om de som sätter sig i ekonomisk knipa. (Ska jag säga som tar bostadslån mitt i studierna..) Jag har ingen som helst rätt att klanka ner just på den här familjen, eller andra heller för den delen, och man fick ingen förklaring till varför familjen hade ekonomiska problem.
Jag tillhör väl bara den skara som är omedvetet avundsjuka eller oförstående.
Jag hade själv velat ha den sortens hjälp om jag var i deras situation och annat stöd också.
Det kanske är därför som jag egentligen är mest upprörd över det inredningsmässiga och aktivitetsvärderande som visas i programmet. Vem tusan behöver ett fjärrstyrt tv-stativ? Särskilt inte de som kämpar med varenda krona mot elräkningen..
Och visst är det underbart ljuvligt fantastiskt att unnas massage och ansiktsbehandling av kanal5, men visst hade de pengarna kunnat läggas på något mer långsiktigt som ekonomisk rådgivning eller hälsorådgivning istället.
När mamman dessutom i början av programmet beskriver deras ekonomiska problem med att de endast kan äta på sunkiga (min anm.) McDonald´s max tre gånger om året så undrar jag vad för värderingar de egentligen hade.
Jag kanske är en bitterfitta som verkar missunna den fina familjen den hjälp de fått, men nej, jag fumlar bara med mina tankar här emellanåt och tycker faktiskt att Sofia & Co gjorde helt rätt som hjälpte till just där.
För övrigt kan jag nu lägga till Hasselakollektivet till mitt månatliga givmildhetssamtycke efter att en trevlig ung man "övertalat" mig i Nordstan om det goda projekt som drivs för problemförföljda ungdomar.
Läser bok!
Halim är en 15-årig ensam, men tuff kille som är något utanför. Han vill bli Sveriges största revolutionsblatte och krossa integrationsplanen. Språket är vardagligt och grammatiskt fel, men man kommer snabbt in i texten och förstår att det är en mycket djup kille som göms i den hårda Halim. Mycket slang, svärord och knasiga böjningar blir till den längsta poesin med kloka anekdoter emellanåt.
Jag har aldrig läst en sådan här bok förut, men gör det gärna igen. Språket och berättelsen är så ärlig och man kan lätt ta på känslorna som beskrivs så målande. 200 sidor ungdomslitteratur går som hejsan!

Ett litet boktips helt enkelt, gärna för ungdomar i skolan.
Seriestart!
Se den för guds skull!! Har ni inte sett första säsongen är det hög tid att göra det.
Jag sitter nu i soffan efter en dag av innebandy. (Egen vinstmatch först och kioskvärd på herrarnas förlust i eftermiddag.) Fredrik står i köket och fixar middagen som jag ser mycket fram emot. Magen kurrar och det vankas köttfärsfylld barkis med gottesallad. :)
Söndagsmys när det är som bäst!

Mia Skäringer och Felix Herngren i Solsidan. (Bild från Tv4)
Bygglov!
Det blir min belöning efter dagens pluggande. Än är jag inte klar, men har kommit en bra bit på väg och tänker skriva klart det sista på hemtentan imorgon. På så sätt kan jag njuta av vår lediga trettondag tillsammans och kanske hinna jobba en kortis på fredag.

Hoppas innerligt att denna säsong är lika bra som föregående.
Serietips
Den förstnämnda blir man mest bara upprörd av att se, men lite kul är det också. Att i stort sett vuxna barn inte klarar av att ta hand om sig själva är fruktansvärt pinsamt och egentligen sorgligt. Föräldrarna som tittar på deras uppdrag varje vecka blir stolta över att de överhuvudtaget vågar ta i en trasa eller lägga smutskläder i tvättmaskinen. De kallar det för framsteg... Tycker nog mest att föräldrarna är de som har minst innanför hjärnbalken som göra sina barn sådana stora björntjänster genom att handla, städa, tvätta och betala allt hos kidsen. Vissa av de bor ändå inte hemma längre...
Den andra serien är svensk med några av våra största skådisar och handlar om fyra män och deras vardag. Inga jättehändelser, men ändå så gripande och kul eftersom alla har olika liv och personligheter. Det var länge sedan det var en sådan genomtänkt och härligt bra svensk dramakomediserie på tv.

Nytt filmtips
Det är något visst med idrottsfilmer, man blir taggad och glad av dom oftast.
Filmen är verklighetsförankrad och utspelar sig i Sydafrika under 90-talet. Mandela (Freeman) har precis släppts från sina 27 år i fängelse och vunnit presidentvalet efter Apartheid-tiden. Han vill förena de svarta och de vita i landet och tar hjälp av rugby och landslagets kapten (Damon). Se hur det nya Sydafrika bildades och njut av det fina skådespeleriet, empatin och lyckan.

The Last Bounce
Förra året gjorde dansgruppen Bounce sin sista föreställning, The Last Bounce. Med fem utsålda Globen-uppvisningar valde Svt att visa föreställningen i sitt danstema i lördags. Då vi hade vänner hemma missade vi programmet, men som vanligt utnyttjar vi alla kanalers Play-funktioner i efterhand. :)
Man blir inte annat än imponerad, respektfull och glad när man ser denna fantastiska show som gruppen arrangerat med en jäkla massa energi, svett och kärlek. Så kolla in det hela genom att klicka på bilden och låt er inspireras till nåt nytt kanske.
Mobilbesvär
Visst är den bra, men jag vill kunna använda den ordentligt NU! Orka läsa beskrivingar och sånt..
En sak som jag gillar i alla fall är laddaren. Sony Ericsson har valt att ha en och samma sladd för USB som för laddaren. Man stoppar helt enkelt in USB:n i den lilla laddaradaptern. Smart! :)
En sak som inte är lika bra är att det gamla minneskortet inte passar i den nya mobilen. Inte smart! Nu måste jag föra över en massa om jag vill ha kvar de gamla bilderna och dyl. Orka!

Låt i huvudet
Har ständigt en låt som poppar upp i huvudet på mig. Det är en bra låt som jag inte tröttnat på än, som tur är. Det går bra för killarna i gamla Snook nu för tiden. kul med "nytt" svenskt på radion.
Daniel Adams Ray - Gubben i lådan
Mobiltras
För flera månader sedan pajade min mobil och jag fick då plocka fram en gammal. Har gillat den gamla jättemycket innan trots att den har krånglat fram och tillbaka, men jag måste ha en i vilket fall.
För någon vecka sedan tappade jag mobilen i golvet (igen) och sedan dess har jag haft ett svart streck mitt i displayen. Inte kul! Det mest störande är att strecket alltid är i vägen. Får jag ett meddelande kan jag inte läsa hela utan jag måste gå in på vidarebefodra för att kunna rulla ner och se texten. Ett mycket jobbigt i-landsproblem helt enkelt..
Kanske borde skaffa mig en fungerande mobil istället, en android (?) så jag kan få gjort mycket på nätet under min dötid på tåget till exempel. Förslag på bra välfungerande sådana mobiler?

Lite irriterande kanske ni kan förstå.


Något sånt här kanske kan funka?
Trissvinst
Tittar på nyhetsmorgon på Tv4 och trisskrapet. Det brukar vara så spännande och man hejar på att personen ska få en himla massa pengar. Idag var det stora skrapet med vinst per månad i X antal månader. Men, det var inte alls spännande och jag önskade att vinsten skulle bli så liten som möjligt.
Snubben (med backslick och finkavaj) kom från Kullavik, ett ställe utanför Gbg där standardhus inte existerar utan det är små slott man bor i.. Fredrik har byggt ett antal hus där och tyckte det var Mycket snobbigt.
Snubben skrapade fram 10 år (det minsta årsantalet) och på det 15 000 kr i månaden. Sammanlagt sisådär 9 miljoner! Och karln visade inte ett skvatt! Jag tror att han satt där och tänkte "Jaha, det va la gött att få en liten extraslant, en till bil kanske.."
Åh, va det är orättvist att folk som inte behöver pengar vinner dom! Och ja, jag är jätteavundsjuk!
Koder


Filmtips igen
Skulle velat gjort detta tipsinlägg igår kväll, men ibland kommer faktiskt tid med Fredrik före..
Vi hyrde film igår nere på Ramaks butik Movie Star (bästa filmuthyrningen i stan). Som vanligt står man där och tycker att den ena filmen verkar bra och den andra med, men man ska bara ha en. Man tänker att man tar den andra nästa gång, men då har det kommit in nya och man har glömt vad den första hette..
Jaja, till tipset.
Filmen vi hyrde igår var nyinkommen och heter The Blind Side. En verklig story om en stor, mörk, atletisk tonårig kille som kommer från ghettot, blir antagen till en vit, fin, kristen skola och blir välkomnad till en välbärgad familj med ett stort intresse i amerikansk fotboll. Sandra Bullock spelar den kvinnliga huvudrollen, mamman i familjen, och hon är en mycket bestämd lady med ett stort hjärta. Tycker att hon är värd den Oscar hon fick för rollen..

En skön feelgood-rulle med lite jävlar anamma och härliga sportscener.
Filmtips
Vi satte oss vid tv:n när vi åt och tittade på en film vi lånat av Fredriks föräldrar. Hachiko: a dogs story.
En film om en verklig berättelse. Det var en mycket fin film, en sorglig film.
Tårarna rann okontrollerbart så utekvällen blev inte av. Det blev en riktig myskväll istället. :)

Inga kanaler kvar!
Satte på tv:n nu när jag skulle äta lunch och myrornas krig visades. What?!? Inga kanaler kvar!
Jo, ettan, tvåan, fyran och de där andra gratiskanalerna. Det analoga tv-nätet är nu nedstängt och vi har lixom skjutit det framför oss i flera månader. Som man bäddar får man ligga och attans! säger jag bara.
Det är ju Greys imorn och femman är borta.. :(
Får genast ta och kolla vad de olika tv-leverantörerna i fibernätet här har att erbjuda. Billigast vinner antar jag.

